dag fyra

Trots det fakto att jag påbörjade en ganska stor kortisonkur i fredags har jag ändå haft massa utslag på kroppen idag.
Till slut visste jag inte (som så många gånger förr) vart jag skulle ta vägen. 
Den känslan är så svår att förklara, som en inre oro/rastlöshet som finns i hela kroppen, det är verkligen i hela kroppen. Som myror i brallan ungefär.
 
Hoppade in i duschen, hård och kall stråle mot en upprörd kropp. ljuvligt!
Det enda som surrade i tankarna då var "jag vill aldrig sluta duscha". Försöker få tankarna på annat håll och hoppas på att det hjälper.
Efter ett tag lugnade sig kroppen och har faktiskt hållt sig så i nästan sju timmar nu.
 
Jag vill till Lund nu. Jag vill ha hjälp och få ett stopp på detta. Måtte det gå snabbt tills dess att jag har en tid där.
 
Har fortsatt läsa på om sjukdomen och vad den innebär och helt ärligt verkar det inte vara så jävla ballt..
 
Om en liten, liten stund ska jag tillbaka till Växjö. Jag trivs så bra där men det är alltid vemodigt på något vis att åka dit.
 
Jag tänkte på det jag skrev igår, hur lätt det är att "försumma" sina vänner fast man inte menar det. Så jag har bestämt mig att inläggen ska publiceras, men att ett lösenord åker på bloggen. Så ni mina fina vänner som jag anförtror er åt, läs och hjälp mig igenom skiten! Ni är bäst även om jag glömmer säga det ibland!

(Mer om denna trista resa finns att läsa under kategorin "karusellen")

Kommentarer
Postat av: Jensa

En stor stulen tulipan ska du ha från mig. <3 du är bäst! Så kämpa på, vi är många som stöttar dig!

2014-09-07 @ 19:19:59
Postat av: Jetset

Kämpa på fina kusin. Vi gör det tillsammans och sen firar vi med skumpa <3

2014-09-07 @ 21:21:22
Postat av: Felicia

Älskade du, tack för förtroendet <3 du vet var jag finns när du behöver nattlig uppmuntran ;D

2014-09-07 @ 22:57:09

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0