Det goda segrar alltid

Hösten är här, lika så lyckan och välmåendet.


Det har varit ett tumultartat 1,5 år på många sätt och vis. Många känslor som brottats och jag har mått allt annat än väl, psykiskt och fysiskt.
Jag är så glad att jag valde att skriva av mig och dokumentera här på bloggen. Det har gjort det mycket lättare för mig att se framsteg och kunna jobba vidare. Jag tycker även det är otroligt skönt att jag fattat först nu när jag tittar tillbaka på eländet hur dåligt jag mådde. Hade jag förstått det då hade jag bara grävt ner mig tror jag.


En av mina favoritsjuksköterskor, sjuksköterska J, slutade på hud för några månader sedan. Vi jobbar numera på samma klinik och har träffats på jobbet x flera. Hon berättade för mig vilken skillnad hon upplever hos mig. Att jag är en glad och positiv tjej som pratar mycket och är rolig. Sidor hos mig som hon inte trodde fanns när hon träffade mig på hudmottagningen, en tystlåten, deppig och ledsen tjej var det istället som var där.
De som känner mig kan nog hålla med om att det är nu jag visar den rätta bilden av mig.


När jag får frågan ”hur mår du?” kan jag ärligt säga att jag mår bra, både fysiskt och psysiskt. En stor del av mitt välmående handlar om acceptans. Att kunna acceptera hur saker och ting är, saker jag ändå inte kan ändra på. Jag har även lärt mig hur nyttigt det är att gråta, att tokgråta, ha en gråtfest och bara släppa lös alla känslor.


På torsdag är det återigen dags att ta tabletterna, cellisarna, som jag tar en gång i veckan. I början mådde jag piss dagarna efter men nu är kroppen okej med dem.  Jag har tagit sex stycken tabletter i veckan sen jag började med dem (började i lägre dos som trappades upp), men har nu fått börja trappa ner. I två månader har jag tagit fem tabletter och på torsdag är det dags för fyra! Fyra tabletter i två månader och därefter ett läkarbesök för att utvärdera hur nedtrappningen går.
Innan jag började med cellisarna var det standard att ta sisådär 15 +- tabletter om dagen, kortison och antihistaminer.

Än så länge går uttrappningen bra, utslagen lyser med sin frånvaro och istället är det bara bra känslor som kommit tillbaka.


Ps. Jag har fått svar på analysen av den vävnad med cellförändringar som togs bort och allt tyder på att de fick bort allt!



   

          

 
 

 


En del spår kvar

Fortfarande en hel del spår kvar från att jag inte mått bra. 
- Tappar massa hår. Det som händer inuti kroppen kan ju visa sig på ex. Hår o naglar flera månader efteråt. 
- äter fortfarande cellisar. Planen är att fortsätta några månader till för att inte bryta för snabbt, ska trappa ut dem sakta.
- Ska till öron-näsa-hals för allergiutredning, har varit hes och slemmig läääänge. Måste säga att min läkare är bäst som verkligen gör allt det här för mig. Jag ber inte om något, hon är ändå så engagerad och vill utesluta alla möjligheter till att vi kan ha missat något. 

Har börjat träna och det är så jäkla skönt! Två- tre gånger i veckan är jag på gymmet. Ett gott friskhetstecken!

Skörden efter kvällens dusch och efterföljande borstning skådas nedan (sorry Felicia).





Glad och redo för ett pass på barnakuten




Utsikt från ett tågfönster






Det är iallafall lite vår inomhus








Slappetisdag

Veckans enda lediga dag är snart till ända. Har slappat större delen av dagen, resten av dagen tillbringade jag med Kristin, trevligt värre. 

Köpte mig en Londonbok idag, för om en månad är jag, mamma och bröderna i London! Kikat i boken ikväll och längtar, även om jag inte längtar till själva flygresan..
Tog passfoto i fredags och det var ingen skön bild.

I morgon väntar en lång dag med först HLR-utbildning 8-12 och sen jobb 14-21.30. Dock med en golunch med Lovan däremellan.

På torsdag ska jag äntligen träffa infektionsläkaren. Är ju absolut inte genomförkyld, men det ger sig aldrig. Ena dagen är jag snorig, nästa dag hostig följt av lite heshet och halsont. 

I går var jag lite förvirrad gällande dagarna och vilken vecka det var. Fick för mig att jag endast jobbar måndag och onsdag-fredag och att Sara och Emma kommer till helgen. Insåg sen att det inte är förens nästa vecka de kommer.. 






Vakna Växjö!




Redo för jöbb!




Tisdag i mars

Det blev inget läkarbesök igår, läkaren him self var sjuk. Fick en tid till nästa torsdag...

Var ledig igår, hade Maja och Kristin på besök! Trevligt tugg, både fikamässigt och samtalsmässigt!
Jag och Krisse tog oss en (två) måndagsöl på de Luxe och njöt av kvällen. 

Idag har jag haft en otroligt rolig, lärorik, spännande och annorlunda dag på jobbet.
Jag älskar mitt jobb! 






Vår!

Idag när jag gick till jobbet sken solen! Solglasögonen trillade längre och längre ner på näsan när jag traskade. Men det gjorde inte så mycket, jag kan stå ut med det när solen skiner!

Ringde upp min vän Lotta som sa "du låter så glad" och så är det, jag dippade lite men tycker livet i stort känns lite bättre nu! 
De orden värmde så gott att jag genast sträckte lite mer på ryggen och kände mig liiiite gladare.

Vi hann inte prata så länge, Lotta och jag, så det blev ett nytt samtal ikväll igen. Hon åker till Nya Zeeland på tisdag och fyller år innan hon är tillbaka. 


Jag tror det är viktigt att man dippar ibland, låter sig vara ledsen och framförallt erkänner för sig själv och andra att man är ledsen ibland. 
Helt ärligt, med mitt år i bagaget, vem skulle inte vara ledsen ibland? 

Ja visst gör det ont när knoppar brister. Varför skulle annars våren tveka?

Våren fick flytta in





                              



Paket från en hjälte

Igår när jag kom till jobbet hade jag fått paket! 
En patient som jag haft hand om hade varit där på förmiddagen och lämnat det till mig, sånt gör mig varm i hjärtat!





Vår i staden




Inflyttningsfest i Kinna






Torsdag 26/2

Morgonstund har guld i mun..

..skojar bara. Vem försöker jag lura?

Lilly!

En tråkig sak med att vara lite lurigt småförkyld är att jag inte kan träffa min nyaste vän, Lilly. 

Lilly kom in i mitt liv den 24 januari, dagen då Anna och Herman blev föräldrar.

Har hunnit träffa lillfisen en gång, hon fick paket, föräldrarna fick massa kakor och jag fick gos!






Mmmm...

Varje gång jag öppnar kylen på jobbet och ser detta så blir jag lycklig. 
Mmmm. Choklad!




...men sen kommer jag på att det inte är choklad. 




Typiskt..




Tisdag

Jag är ledig idag. 
Städar. 
Ibland. 
Mest går jag runt och lyssnar på Amandas ochHannahs podd och smsar med Sanna. 

Försöker undvika städningen så pass mycket att jag tar en bloggpaus. 
Och nu ska jag äta. 
Dagens första mål, lagom så här strax efter tre..

 





Gofrulle




Tidigare inlägg
RSS 2.0